Jag har fått hem den här.
Som innehöll det här.
En lustig grej som den här.
Som förvandlade en sån här.
Till det här!
Likt T-virus så muterade den min 3DS till denna horribla skapelse. En riktig bjässe som är långt ifrån bärbar längre. Men faktiskt så är den riktigt bra till det den är skapad för.
/RattPack
Eftersom jag för tillfället håller på att kämpa mig genom Dark Souls så har jag fått lära mig den hårda vägen hur viktigt det är att har en lång stamina-mätare. Alltså förmågan att kunna lägga benen på ryggen och springa länge och snabbt om det skulle dyka upp ett på tok för starkt monster som sätter efter dig. Eller att du orkar svinga ditt svärd mer än en gång innan du nästan svimmar.
Med detta i åtanke så kom jag att tänka på min egen personliga stamina-mätare. Jag har varit en gamer ända sedan jag var liten knatte och eftersom att sitta på pojkrummet med handkontrollen i händerna inte direkt är en speciellt aktiv hobby så har jag i alla fall sedan tidiga tonåren känt att jag måste röra på mig på något sätt. Idrott, såsom fotboll, hockey och dylikt har aldrig intresserat mig så det var aldrig något alternativ. Däremot så har jag alltid gillat djur och natur, så att köpa ett par löparskor och springa i skogen blev helt enkelt min träningsform. Detta gör jag regelbundet än idag och är faktiskt riktigt nöjd med längden på min stamina-mätare.
Nu föll det sig så olyckligt att jag avslutade 2011 med en härlig förkylning och därav haft en paus på två veckor. Tills idag när jag snörade på mig skorna och tog en runda och märkte hur mycket kortare min stamina-mätare blivit på grund av uppehållet. Tänk om det skulle funka så i spelen, om du inte spelar på några veckor så levlar din karaktär ner och blir svagare.
Sen tänkte jag kolla lite hur det ser ut i spelsverige, hur långa är era stamina-mätare? Har ni kanske gett som nyårslöfte att göra dem längre. Eller är ni nöjda som det är? Så vem är ni…Den smala snabba eller den kraftiga starka?
/RattPack
Just nu håller speedrunner gänget på Speed Demos Archive med sitt spelmarathon Awesome Games Done Quick 2012. En tillställning där det spelas 100 st spel under 5 dagar och streamar detta för att samla in pengar till canserforskning.
Tyvärr kom jag på detta lite sent, men det är fortfarande många roliga spel att titta på.
Klicka in och titta lite vet jag och donera en slant om du känner dig givmild
/RattPack
Så har året 2011 lidit mot sitt slut och vilket år det har varit. För mig var det året då jag träffade mina vänner här på bloggen och året som jag skaffade mig en Xbox 360 och har kämpat tappert med att försöka hinna ikapp alla roliga spel och spelserier som jag missat under alla år med enbart mina Nintendo-konsoler. Jag har faktiskt skrivit upp en lista under året som gått på vilka spel jag spelat genom och av någon lustig anledning så är det väldigt mycket Xbox 360 under den senare halvan.
Mitt mål var att få avsluta året med att skriva Dark Souls, men den gubben gick inte. Det spelet knockade mig totalt, jag bara dör och dör och dör. Har väl spelat 20+ timmar nånting och det känns inte som jag kommit nånvart alls. Men skam den som ger sig, nytt mål blir väl att skriva det som första avklarade spel 2012 istället.
Så 2011 års spellista ser ut såhär för min del med första spelet överst.
Ja 38st spel hann jag alltså med. Vilka spel har ni själva spenderat er tid med under året?
Nu återstår bara för mig att hälsa ett riktigt GOTT NYTT ÅR!!!!!!!
En bild på vad Tomten hade till mig i sin säck bjuder jag på med.
/RattPack
Vill bara önska er alla en riktigt god Jul.
Hoppas ni får många fina speliga julklappar
/RattPack
I stort sett hela min fritid har tagits upp av två stycken olika äventyr. Ett som var väldigt långt och ett som var lite mindre långt.
Om jag hoppar det det långa så pratar jag naturligtvis om killen med de spetsiga öronen och den gröna tomteluvan och hans senaste äventyr till Wii.
Zelda: Skyward Sword ett spel jag varit väldigt skeptisk till ända sedan jag fick veta att det skulle använda sig av motionplus kontroller. Nej precis jag har inget vidare bra erfarenhet av den prylen sedan tidigare.
Men det är ju ändå Zelda och jag har älskat serien ända sedan den såg dagens ljus för 25 år sedan, bortsett från något snedsteg till DS (Spirit Tracks) som jag inte riktigt förstod mig på.
I vilket fall så köpte jag på mig den feta samlarutgåvan av Skyward Sword med den tillhörande guldfärgade Wii-remoten (som jag inte ens packade upp).
Såhär upplevde jag det senaste äventyret med Link och Zelda. Spelet börjar uppe i den flygande staden Skyloft här bor alla människor nu eftersom det hänt massa läskiga saker nere på marken. här får man lite lätt lära sig att känna på den nya spelkontrollen som känns lite ovan i början men funkar rätt bra ändå. Man upptäcker också ganska snart att Link utrustats med en staminamätare. Han ska inte han någon staminamätare det känns bara fel och dessutom så tar den slut på bara några sekunder om du springer eller klättrar. Så dålig kondition har han väl ändå inte. Jag surar lite över detta tills jag upptäcker att man kan gå på toa, det var kul och sitter man på tronen för länge så somnar Link och trillar nästan av. Jag gör väl detta en 10-15 gånger innan jag tar mig vidare. Konstig humor? Ja kanske.
Efter lite diverse händelser som jag inte tänker berätta om så får du tillgång till ett svärd och ditt äventyr kommer att utspela sig kanske inte helt oväntat nere på marken. I det stora hela så är det som vilket Zelda äventyr som helst, bortsett från att man måste veva och fäkta med med motionplus kontollen, som funkar bra, men dom gånger det inte funkar som jag vill så håller jag på att bli vansinnig. Ska jag vara ärlig så hade jag nog njutit mer av äventyret om jag hade fått spela med en hederlig handkontoll. För även om det är en kul idé med såna kontroller så blir det ganska jobbigt att sitta och veva i drygt 50 timmar som det tog mig att ta mig genom spelet.
En annan liten sak jag stör mig på är att spelet inte minns vad du gjort om du avslutar och fortsätter vid ett senare tillfälle. Typ om du plockar upp en blå rupee för första gången så får du upp en informationsruta om vad den är bra till. Felet är bara att om du sparar och stänger av spelet så får du upp den rutan igen nästa gång du plockar upp en blå rupee. Så är det med precis varenda pryl i spelet som du plockar på dig. Det blir ganska många onödiga avbrott på grund av detta tycker jag.
Men nu ska jag inte vara bitter. Det är Zelda, det är vackert, det är en väldigt spännande story, det är roliga pussel att lösa och det bjuds på bland dom häftigaste boss-fighter jag varit med om i serien.
Så trots att det finns en del irritationsmoment så var det med ett leende på läpparna som jag än en gång räddade världen från ondskan och satte tillbaka mitt svärd att vila
Det andra spelet som tagit upp min tid är Cave Story 3D i sin senaste kostym till Nintendo 3DS.
Cave Story är ett indie.spel som kom ut för nedladdning till Pc för ett antal år sedan och är utvecklat av en enda kille som kallar sig för Pixel. Spelet var helt gratis att ladda hem och som jag förstått det blev det väldigt populärt. Jag själv spelade aldrig det då utan min enda erfarenhet av spelet var den fantastiska titel-musiken. Min allra första spelupplevelse med Cave Story kom förra året när det hittade ut till Wii´s nedladdningstjänst Wiiware, då laddade jag hem en demoversion av spelet och tyckte att det var riktigt häftigt. Men jag gillade inte riktigt att spela det med Wii-remoten som enda alternativ till kontroll så det blev aldrig av att jag köpte hela spelet.
Men nu har det fått sig en rejäl makeover till 3DS med helt ny grafik i 3D och remixade ljudspår. Så nu kände jag att nu är det dags för mig att spela Cave Story.
Spelet tillhör den här genren som kallas för Metroidvania alltså ett mellanting av Metroid och Castlevania och enligt vad Pixel själv skall ha sagt så gjorde han detta spelet som en hyllning till just dessa två spel.
Du spelar en kille som vaknar upp med sedvanlig minnesförlust, i en värld som befolkas av några lustiga kaninvarelser som kallas Mimigas. Dessa Mimigas lever i skräck för någon som kallar sig The Doctor , han använder sig av Mimigas till sina onda experiment typ. Ganska simpel story och du tar på dig uppdraget att försöka rädda dessa varelser och ger dig ut i världen. Här är det hoppa och skjuta som gäller på allt som rör sig och man får energikristaller av fienden man dödar så ditt vapen blir starkare, men om man själv får sig en smäll så är det inte bara din livmätare som sjunker utan även ditt vapen levlar ner lite. Man kan även samla på sig energitankar och flera olika vapen som finns gömda i världen vilket känns väldigt mycket Metroid, till och med ljudet som hörs när man plockar upp en energitank är kusligt likt den som hörs när Samus gör samma sak.
Cave Story är som sagt inte så djupt utan det är mest skjuta lite fiender, sen möta boss, skjuta lite fler fiender och så boss. Men det är kul och det vägs upp av ett ruskigt bra soundtrack. Kanske inte borde vara det fullpris-spel som det tyvärr är än så länge. Det går ju trots allt att ladda hem originalet till Pc gratis om man bara känner för att testa det. Det är ändå ett litet guldkorn i speldjungeln.
/RattPack
I somras på min första semesterdag så gjorde jag ett halvhjärtat försök till en såndär video där jag visade upp sånt som jag köpt på sista tiden. Om jag inte minns helt fel så sa jag nog där att jag återkommer med en ny sån om ett litet tag igen. Nu har det gått ganska mycket mer än ett litet tag tycker jag, och ingen video har jag blivit klar till att göra.
Men jag vill ändå visa det som tillkommit i mina ägor så jag gjorde en lite enklare och snabbare variant och knäppte ett foto.
Hoppas att det syns vad allt är.
(Mr L uppe i högra hörnet följde förresten med hem från Gamex härom helgen)
/RattPack
Lagom till julhandeln så spottar Nintendo ut inte mindre än 3st feta 3DS bundles. Så om du inte redan har en 3DS så är detta ett perfekt tillfälle att skriva upp någon av dessa på önskelistan.
Först ut så släpps en bundle med spelet Nintendogs + cats och en rosa 3DS som kommer att heta Coral Pink. Denna släpps den 18 November.
Den 25 November kommer en bundle med Super Mario 3D Land och en vit 3DS med namnet Ice White. (Denna hade jag gärna sett under min gran i år Tomten) 
Även denna limiterade bundle med Zelda: Ocarina of Time 3D och en svart 3DS med zelda-symboler på, kommer att släppas den 25 November. Spelet som ingår har även ett alternativt omslag som inte finns om du köper spelet löst.
/RattPack
Det hände som sagt mycket mer roliga saker på Gamex förutom att testa spel på mässgolvet. En sak är ju allt trevligt folk man träffar. Ett bra exempel på såna trevliga människor ju dom tre filurerna Dave, Ekken och Hiro även kallade GamingGrannar. Denna trio hade jag ett par väldigt trevliga stunder med, vilket leder in på en annan sak.
Nintendo hade ett eget litet hemligt rum eller vip-bås som det så fint hette. Dit inte alla hade tillträde, men tack vara den barmhärtiga samariten Hiro som sade ett par goda ord om mig för Nintendo så hade jag tillträde till det lilla mysiga rummet. Vad fanns det för spännande där då? Ett bord med massa 3Ds konsoler så man kunde prova alla spelen i en lite lugnare miljö, det fanns även en stor tv med ett Wii inkopplat och det var här dom riktiga godsakerna visades. En engelsk översatt version av The Last Story, ett actionRpg som ser riktigt bra ut och verkar väldigt lovande. Detta provade jag naturligtvis och kände mig som ett litet barn på julafton när jag bänkade mig framför tv:n.
Tack så mycket Nintendo för en trevlig stund, det var en väldigt nöjd Nintendo-fanboy som lämnade er, hoppas vi gör om det igen nästa år. Jag fick även en liten goodiebag som present av dem med lite diverse prylar i.
Gamex hade även något som dom kallade Stars on Stage, en lokal där spelutvecklare presenterade sina spel och jag gick på ett par såna visningar. Bioware var där och visade upp sitt Mass Effect 3, lokalen var fylld till bredden med folk som ville titta på mästerverket och applåderna haglade över varenda liten videosnutt som visades upp. Tyvärr var det ajabaja att ta foton eller filma under tillställningen.
Den andra spelvisningen jag gick på var den som Project Soul stod för och visade upp sitt Soul Calbur V. Lite kul var det med dåligt förberedda japaner som knappt visste vad dom skulle säga. Men man fick se dem möta varandra i ett par matcher samtidigt som dom försökte förklara vad som var nytt i spelet.
Det är ganska jobbigt att gå runt på en mässa hela dagarna så under Lördagen tog jag och dom tre GamingGrannarna några timmars paus och besökte podcasten RadioGamer som spelade in ett avsnitt live under mässan. Det var väldigt avkopplande att sjunka ner i en mjuk fåtölj och bara sitta och lyssna när det snackades allt möjligt som hade med tv-spel att göra.
Som avslutning på min Gamexvistelse så bjöds det på lite julstämning. Det finns ett gäng gamers/musiker som kallar sig för Gamers X-Mas. Deras idé är att göra en julkonsert med tv-spelsmusik. Dom kommer att göra ett antal spelningar nu innan jul och det dom bjöd på här var ett lite smakprov på hur det kommer att bli på dom konserterna. Tyvärr på grund av väldigt många mils avstånd och arbete så kommer jag inte att kunna ta del av någon av dessa spelningar, men jag rekommenderar verkligen er som kan att åka för det var riktigt bra.
Detta var i stora drag min vistelse på Gamex 2011. Tack till alla trevliga själar jag träffade. Och er jag inte träffade, hoppas vi ses nästa år. För en sak är säker…Jag kommer vara där!
/RattPack
Vad händer på en spelmässa? Jo det ska jag försöka berätta nu. Det är så sjukt mycket händelser och intryck att ta in, och jag som vanligt springer där utan någon som helst media att anteckna saker på, förutom att ta bilder med min kamera då. Så med hjälp av en bild eller två så ska jag försöka återberätta min Gamex-vistelse.
Den stora grejen man gör på en sånhär mässa är naturligtvis TESTA spel och då helst såna som inte finns på marknaden ännu och det har jag och många fler med mig gjort överallt står det folk vid olika stationer och spelar för glatta livet.
Jag själv testade bland annat på Mario Kart 7 till 3ds, och kan bara säga att det är riktigt bra. 3D:n funkade bra, hittills har jag nog inte kunnat spela något spel med 3D-mätaren på max och kunnat njuta av det, men här funkade det perfekt. Nu kan jag inte uttala mig om hur det blir med gyro styrning för det fanns tyvärr inte på denna versionen av spelet. Men som sagt riktigt bra spel och känslan när man fällde ut den där drakvingen eller vad man ska kalla den var helt fantastisk.
Mario figurerar ju i ett spel till som släpps ganska snart och jag fingrade lite på det också. Super Mario 3D Land, kändes lite sådär till en början. Lite svårt att navigera i början, inte för att kontrollen var dålig men jag fick liksom inte riktigt nån känsla vart jag befann mig och speciellt då när man skulle hoppa i djupled i bilden. Men när jag bankade skallen i ett frågetecken-block och det tittade upp ett löv och i samma stund som jag rörde det och Mario drog på sig sin tvättbjörnsdräkt så smälte jag direkt och spelet blev ett självklart köp.
Kid Icarus Uprising har jag varit ganska skeptisk till ända sen jag jag fick reda på hur kontrollen skulle fungera. Men nu har jag provat även detta och är inte alls så skeptiskt längre. Att hålla hela 3Ds:en med en och samma hand som styr din karaktär med, samtidigt som du skjuter med vänster axelknapp. För att sen hålla stylusen med andra handen för att sikta. Visst låter det lite krampaktigt? Men jag uppfann en egen teknik och skippade stylusen och höll som vanligt i konsolen och siktade med tummen, vilket funkade ganska fint. Någon gammal hederlig Kid Icarus känsla finns inte längre, utan det är lite mer en shooter nu och en riktigt bra sådan vill jag påstå. Sa jag att det var förbaskat snyggt också?
Mario´s grönklädda bror visade också upp sig och med sig hade han sin dammsugare i Luigi´s Mansion 2. Detta kände jag bara på lite som hastigast och kan inte säga så mycket mer än att det ser och känns bra och jag ser fram emot att få avnjuta det hemma i min egen soffa.
Jäklar vad snyggt det är! Just dom orden tror jag nog att hela Gamex hörde mig utbrista när jag fick lägga händerna på Resident Evil Revelations. För det är utan tvekan det absolut snyggaste spelet jag sett på en bärbar konsol. Spelet hade väl det mesta man kan önska sig av ett Resident Evil, herrgård, zombies, hagelbössa, och pussel. En ny intressant grej var den där scanning-apparaten man hittar ganska snart, som man kan scanna efter dolda föremål med. Jag kommer definitivt att skaffa detta så fort det når butikshyllorna.
Nintendos stora kanon i år var utan tvekan Zelda Skyward Sword. En fullsize Link och ett gigantiskt mastersword tillsammans med många spelstationer där man fick ta del av det nya äventyret tog upp hälften av Nintendo´s monter. Jag testade på att möta en boss och höll pinsamt nog på att själv åka på spö. Jag ville liksom bara hugga och honom, men den luringen blockade alla mina slag med sitt pekfinger. Sitt pekfinger! Taktiken var naturligtvis sen att utnyttja motionplus rörelserna och hugga honom när han inte riktigt var med på noterna. Så det kändes lite annorlunda att inte kunna flyga rakt på och bara veva som jag brukar göra.
Ett spel som jag själv inte spelade, utan bara tittade på när min bror körde var Kirby´s nya äventyr till Wii. Det såg ut att vara gammal hederlig Kirby helt enkelt. Gulligt, mysigt, du äter fiender och får deras krafter precis som det ska vara. Gillar du Kirby så lovar jag att du inte blir besviken. ( host* host* SpeLinnea )
Men nu stod jag inte enbart i Nintendo´s monter hela mässan även om dom faktiskt var bäst. Jag testade Rayman Origins till Xbox 360 också. Riktigt kul men samtidigt svårt. Påminde väldigt mycket om Donkey Kong Country Returns vilket är positivt enligt mig. Banan jag provade var en sån som scrollade framåt och man var tvungen att hänga med och undvika diverse hinder, fastnade man eller trillade ner så var det vackert bara att börja om från början.
Sonic Generations finns väl redan ute på marknaden. Men det blev en liten runda på det med. Jag har aldrig riktigt förstått mig på Sonic-spelen och det gjorde jag inte med detta heller. Man får upp en sjuhelsikes fart så man inte hinner se eller reagera på nånting, sen studsar man på en fjäder, flyger in i en tunnel och rullar upp en ännu högre fart, sen Pang! så är man i mål.
Sen fanns det ju en del spel som det var på tok för långa köer till för att jag skulle orka stå och vänta. Diablo III var ju ett av dem. Det är ju ett spel jag inte lär spela hemma på min laptop ändå så det lät jag bli. Modern Warfare 3 hade också en fruktansvärt lång kö hela tiden så det fick stå åt sidan det med. Sen är krigsspel inte riktigt min grej heller för den delen. Om det inte innehåller monster eller rymdmiljöer vill säga.
Jag kände mig även för lite på Mass Effect 3, men då jag ännu inte börjat spela 2:an så var ju kanske inte jag så hypad som många andra är. Men visst tusan är det grymt häftigt och tokigt snyggt.
Det var väl i stora drag det som hände ute på golvet. Men det finns mycket mer matnyttigt att berätta i nästa del
/RattPack
Senaste kommentarer