Monster Tale

30 08 2011

Hola, Zejiro speaking!

Jag klarade precis Monster Tale efter ca 7½ timma speltid. Jag måste säga att jag blev mäkta förvånad och imponerad över att spelet var som det var. Jag trodde ju att jag hade ett renodlat RPG för barn att vänta mig, men ack så fel jag hade. Nå, spelet är väl kanske främst tänkt att tilltala barn men det lyckades charma en 25-årig kille som lyssnar på dödsmetall också, såååå.


Nu tänker ni ”OMGWTF, är det inget RPG alltså?!” och på den frågan svarar jag ”Jo, det är det”. Fast det är inte bara ett RPG. Det är ett plattformsactionrpg, i stil med Castlevania-spelen till GBA och DS. Du spelar som Ellie, som hamnar i en monstervärld. För att komma tillbaka till sin egen värld måste hon stoppa den onda prinsessan/drottningen och hennes vänner. Till sin hjälp har hon monstret Chomp, som utvecklas från en bebis till en blodtörstig, fullvuxen best. Du kan själv välja hur den ska utvecklas. Eller ja, du vet inte vad den kommer utvecklas till hela tiden så du väljer en ”väg” för utvecklingen på måfå, men det finns massa olika sätt att utveckla den på och är du inte nöjd med utvecklingen kan du hela tiden välja en tidigare form och utveckla den till något annat istället.

Du har vanliga melee-attacker och en pistol att skjuta med. Under spelets gång låser man upp en massa olika typer av attacker. Chomp kan också hjälpa till att attackera fiender.


Monster Tale hade till en början ingen utmaning över huvud taget men allt eftersom spelet gick framåt blev det faktiskt ganska lurigt mot slutet. Detta beror väl till viss del hur mycket du levlar ditt monster och hur mycket uppgraderingar du köper i shopen. Men jag tyckte jag samlade ganska mycket ”pengar” och köpte så mycket jag kunde i shopen och jag dog ändå några gånger mot slutet av spelet. Gameplayet blir ganska enformigt efter ett tag, men spelet är ganska kort så det blir aldrig såpass störande att man tröttnar.

Detta är en titel man bör kolla in om man gillade Castlevania-spelen till GBA och DS, helt klart. Det bjuder inte på lika många och roliga bossar som de spelen, men det är helt klart ett mysigt tillskott i genren. Tyvärr är spelet inte släppt i Europa.

/Zejiro


Åtgärder

Information

7 responses

30 08 2011
Hiki

Hur är det i jämförelse med deras tidigare spel? Alltså Henry Hatsworth.

Det hade (enligt mig) massa problem med att den la till saker som mer eller mindre innebar att man fick teoretisk odödlighet och dom kompenserade detta med att dränka spelet i billiga dödsfall. Vissa kommer säkert påstå att detta är charmen med spelet men det viktiga är, lider detta också av det? Finns det någon poäng med minispelet du gör? När du ändrar saker i det, flyter spelet på samtidigt? Vilka förbättringar har dom gjort? Är något sämre? Hur är det enformigt (usch vad jag ogillar det ordet)? Är det som Assassin’s Creed (gå till punkt A gör en sak (som är samma varje gång) döda person på punkt B, REPEAT!) eller som i Megaman (med en knapp hoppar du, med en knapp skjuter du. Grattis du har nu gjort allt du kan göra i spelet! och detta mindre än 10 sekunder in!)? Typ sånna saker skulle vara kul att veta.

Har kollat in det ett tag.

30 08 2011
zejiro

Åh herregud vad frågor, haha. Ska försöka svara på alla.

Jag har inte spelat något av deras tidigare spel, vad jag vet, så tyvärr kan jag inte yttra mig om det. Jag tycker inte att man råkar ut för en massa billiga dödsfall. De flesta gångerna jag dog berodde det på en bossfight eller att för många fiender omringade mig samtidigt. Efter varje försök lärde jag mig hur jag skulle göra/inte göra för att komma vidare.

Vilket minispel är det du menar? När jag ändrar vad i det? Om du menar hur ens monster utvecklas så är det inte direkt något minispel och ja, spelet flyter på bra då du bara trycker på SELECT, går inte i en meny och ändrar.

Det är enformigt på det sättet att till slut kommer du stå och jonglera med alla fiender du ser för att försöka få fram så mycket pengar och items som möjligt får dem (ju längre combos du gör på fienderna, desto fler saker får du av dem). Dessutom är det mycket backtracking, tyvärr. Men det är inte som i Mega Man direkt (för övrigt; hur VÅGAR du komma in hit och klaga på Mega Man?😉 ). Du lär dig ju massa olika attacker under spelets gång.🙂

31 08 2011
Hiki

okej, tack för svaren.🙂

Sen tycker jag inte att jag klagade på Mega Man faktiskt.. mena mer att enformigt i sig mycket väl kan vara något bra. Utan det var mer för att kunna veta om det är en typ av enformighet jag gillar eller inte. Alla har olika smak om sånt verkar det som, precis som med backtracking.

31 08 2011
SpeLinnea

Åhåå! Det här ska jag kolla in minsann.

31 08 2011
zejiro

Det gör du rätt i!

2 09 2011
8bitninja

Fruktansvärt bra spel. Metroidvania slår aldrig fel, särskilt inte när det är så här pass välgjort. ^^

2 09 2011
zejiro

Jag föredrar ju både Aria of Sorrow och Zero Mission om jag säger så.. men det var kul att se ett sånt här spel som är lite mer anpassat för en yngre publik också. De gör det ju på ett sätt som gör att även vuxna kan älska spelet också. Me like!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: