Ett sorgligt farväl till spelhallen

21 08 2011

Som den senaste, självutnämnde, skribenten på spelhörnan så kändes det både viktigt men kanske lite märkligt att som första inlägg få beskriva lite av ett sorgearbete. Jag bjuder således inte på någon glad presentation utan snarare en lite smålustig video med en bakomliggande och långt mer utförlig text över vad som inträffat och varför jag faktiskt tog lite illa vid mig. Nostalgi är farlig. Det är lätt att konstatera. Minnen som satt klorna så djupt att de rör sig mer om en känsla eller ett tillstånd. Mitt minne som slets upp i somras, med klor och allt, var minnet gällande en arkadhall i Piteå, närmare bestämt Piteå Havsbad, som var min hemort under merparten av min barn- och ungdom. För en fullfjädrad söderkis var denna arkadhall givetvis ingenting att hänga i julgranen. Det var en relativt smutsig och illa belyst lokal med en toalett som stank av mjältbrand och en föreståndare i brottarlinne och comb over. Ingen klagade dock, föreståndaren såg man på sin höjd när man växlade pengar och toaletten var alltid upptagna av fräsiga klottrande ungdomar med för stora byxor. Merparten kom, liksom jag, för att spela spelen och hand i hand med den övriga dekoren så var det extrem spridning på spel, sällan det allra nyaste men ofta väldigt obskyra och gamla arkadmaskiner. Jag spelade allt ifrån det dödsläckra Gauntlet med dess enorma kabinett för fyra spelare och Turtles Arcade till Terminator 2 och Donkey Kong. Mitt absoluta favoritspel, oavsett vilka nya spel som togs in under åren, var alltid Snow Bros. Street Fighter 2, Tekken 3, House of The Dead eller Cruis’n the World, det spelade ingen roll. Snow Bros var för mig det perfekta arkadspelet och blev ännu roligare när man hade någon att spela med, oavsett om det var mamma, pappa, kompisar eller någon av mina systrar. Maskinen i sig hade träpaneler minns jag och knapparna var väldigt slitna i färgen rött och själva spaken lite glapp.

Att spelhallen betydde mycket för mig råder det inte någon tvekan om. Under hela min uppväxt var turistvänliga Piteå Havsbad även en tillflyktsort för oss som bodde i trakten och under somrarna (då spelhallen var öppen) så var campingen full och stranden packad till bredden med turister och då främst med norrmän som kom för att leva som kungar med deras norska krona. När de övriga gick ned till stranden så var jag alltid mer för det massiva leklandet och, framför allt, spelhallen. Platsen cementerades som viktig för mig som väldigt liten då ägaren av Piteå Havsbad hade en son som gick i min klass, då lågstadiet, som jag blev mycket god vän med. Han åkte taxi till skolan varje dag, hade alltid mer serietidningar än alla andra, tillgång till alla barnförbjudna filmer och en swimmingpool på baksidan av deras hus som låg precis vid stranden och intill Havsbadets då 4-stjärniga hotell. Jag följde ofta hem med honom i taxin och vi kunde ligga och läsa alla de tuffaste serietidningarna, spela Amiga och Nintendo, se någon film jag redan samma natt ångrade jag sett då jag kom och ville sova intill min mor och min far, besöka poolen, traska omkring på området, äta kostnadsfri mat på hotellet eller besöka spelhallen. Det senare gjorde vi extremt ofta. Även när min vän flyttade och hans far sålt området så var spelhallen en fast punkt i tillvaron och förblev det varje sommar under en lång tid framöver. När jag hade sommaranställning på området så tog jag alla tillfällen i akt att rusa till spelhallen och göra av med mina surt förvärvade slantar. Sedan hände något. Jag hade min period, då menar jag inte den kvinnliga varianten, då jag var mörk och svår när jag smal gick omkring med mörkt hår ned till stjärten och ett par tighta lackbrallor. Det var en tid på ungefär 2-3 år då spelen var mindre centrala i mitt liv än de någonsin varit och trots att jag spelade ett och annat så var det inte som det tidigare varit eller som det skulle komma att bli. Sedan började jag läsa på universitetet, flyttade och skaffade anställning. Besöken hem till hemtrakterna blev av alltmer sällan. Minnet av den där spelhallen dock var intakt och låg på sidenkudde.

Kanske kan man förstå hur jag då kände när jag i år besöker Piteå Havbad för första gången på många år och märker att spelhallen inte finns kvar. Fel av mig. Spelhallen finns kvar, en liten skrubb med en handfull maskiner och en hel vägg med lösviktsgodis, men min spelhall finns inte kvar. Snow Bros finns inte kvar. Ingenting finns kvar. Där spelhallen en gång låg ligger nu en själlös butik som säljer badartiklar till norska turister. Det gjorde ont att se. Lika ont som när jag och min sambo promenerade ned mot stranden i den extrema hettan och jag ser min forna väns gamla boning, omgjort till kontor och poolen på baksidan övergrävd. Det känns plötsligt extremt jobbigt och när vi passerar det lilla fönstret på gaveln, som på den tiden var min väns rum, så sköljer allting över mig och jag blir riktigt ledsen men samtidigt glad åt de minnen jag har. Det är minnen jag hoppas få behålla, minnet av min vän med fönstret på gaveln och en pool på baksidan, en trave utländska serietidningar och Snow Bros i spelhallen på Piteå Havsbad. Jag och min sambo spelade dock in en video under besöket efter vi suttit på stranden och jag själv fått smälta det hela. Det var inte vad jag först tänkte men jag var så varm inombords efter besöket i slutändan att vi valde att göra en liten kul grej av det hela. I och med det så tog jag ett sorgligt farväl till spelhallen, numera enbart ett kärt barndomsminne.

/8bitNinja


Åtgärder

Information

One response

23 08 2011
zejiro

Sorgligt oskuldsinlägg på bloggen, men väldigt fint i alla fall. Det är tråkigt att det är så många arkadhallar som försvinner, det hade varit kul om det kunde finnas åtminstone en okej arkadhall inom några mils radie från var man än i landet befinner sig.

Har du kollat med ägaren om de gamla arkadmaskinerna finns kvar och om de i så fall kanske vill bli av med dem? I så fall kan du ju återuppleva SPELHALLEN hemma hos dig.😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: