Modern Krigsföring, check

8 02 2011

Jag har varit på riktigt FPS-humör den sista tiden! Försöker lära mig att uppskatta den här omtyckta genren mer och jag känner att jag är på god väg att verkligen trivas, även om Medal of Honor var en besvikelse.

Igår (var det igår? Ja, det måste det ha varit) påbörjade jag ett av de senaste årens mest hyllade FPS; Call of Duty 4: Modern Warfare. Jag var redo för kamp! Jag kände att nu jävlar blir det åka av! Det blev det också, fast inte på det viset som jag trodde. Jag hade hört att storyn i Call of Duty 4 skulle vara  bra.

Det lät ju lovande! Men i början vart det lite samma sak som i Medal of Honor, man kastades in i någonting man inte visste någonting om direkt med en person man inte fått lära känna alls. Nå, jag ska sluta vara så kritisk, tänkte jag. För att göra en lång (eller, 7 timmar eller vad det nu kan ha tagit att klara spelet) historia kort, så är jag ganska besviken på storyn. Även om den var bättre än storyn i Medal of Honor så kändes den inte speciellt fängslande. Överlag tyckte jag att första halvan av spelet var ganska trist, faktiskt.

MEN! Det tog sig, ganska rejält också. Andra halvan av spelet kändes mycket roligare. Jag vet inte vad det beror på, för egentligen var det ju samma standard rakt igenom. Jag kanske inte var lika trött när jag spelade klart de sista 13 banorna (av 18) idag. Jag hade roligt i alla fall och det var svårt att slita sig, trots att hushållssysslorna stod runt hörnet och skrek på mig! Men jag blev klar med dem innan sambon kom hem från jobbet och strax efteråt klarade jag CoD4. Mission accomplished!

Så, all in all – besviken på storyn (fattade inte ens slutet av spelet, men jag väljer att inte spoila), kul gameplay och alldeles lagom långt! Svårt tyckte jag att det var också, men det kanske är min FPS-ovana som spökar bara. Jag skulle i alla fall rekommendera andra att spela igenom det. Hellre detta än Medal of Honor, fast vill man ha en mer teknisk uppvisning ska man nog ta Medal of Honor istället. Det var ju ändå såpass lätt, så varför inte ta båda?

Nu har jag påbörjat Battlefield: Bad Company. Har hört att storyn i det ska vara bra (eller bra och bra, men rolig i alla fall), men dessvärre har jag inte kunnat spela med så hög volym och då spelet saknar subtitles så fick jag gå miste om storyn i 1½ bana. Men jag ska fortsätta imorgon och då får vi se vad det är för något spännande jag krigar för. Gameplayet känns ganska medelmåttigt i Bad Company dock. Tvåan var mycket bättre så sett. Meeen skam den som ger sig! Verkar vara ett kort och relativt enkelt spel, så det är bara tuta och köra! FPS-febern håller i sig ett tag till!

/Zejiro


Åtgärder

Information

2 responses

9 02 2011
SpeLinnea

Kämpa på! Personligen så struntar jag oftast i storyn i FPS, om det är mer åt det ”verkliga” hållet. Det är roligare med en helt galen historia, som typ zombiesar och udda monster. Ibland iallafall.

Angående ljudet, har din tv nåt uttag så du kan pluppa in hörlurar? Då kan du ju kötta hur högt du vill sen.🙂

9 02 2011
zejiro

Det var bara tillfälligt med ljudet, eftersom Jeanette satt här och tittade på ”Debatt” medan jag spelade.🙂

Jo, de flesta verkar strunta i storyn i FPS.. tyvärr. Jag älskar Band of Brothers, så det vore kul med ett spel med lika djup story (nu är ju BoB taget ur verkligheten, så vet inte om man kan kalla det story riktigt). Kan ju inte vara så svårt att hitta på något fångande och intressant, tycker man.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: